Kvifor forhandle fred? Ein analyse av forhandlingsstart i den væpna konflikten i Colombia
Konflikten i Colombia har i mange tiår vore tilsynelatande uløyseleg. Trass i mange fredsforsøk har den alltid blussa opp att. I denne artikkelen forsøker eg å forklare starten på forhandlingane i 2012 mellom den colombianske staten og FARC, den største geriljagruppa i landet. Drange hevdar den fundamentale forklaringa på at dei nådde forhandlingsbordet, ligg i den militære svekkinga av FARC på 2000-talet, som gjorde at geriljagruppa gradvis såg det naudsynt, for i det minste å nå nokre av måla sine, å slutte konflikten gjennom forhandlingar. Den nest viktigaste faktoren er endringa i leiarskapet i Colombia, der den nyvalde presidenten Juan Manuel Santos i 2010 såg ei politisk løysing som mogleg og meir attraktiv enn forgjengaren og tok pragmatiske grep for å skape ein levedyktig prosess. Også tredjepartar bidrog til sjølve gjennomføringa av ein trygg og hemmeleg prosess samt til tillit til prosessen. Forhandlingsstart i 2012 vert – ved bruk av structured focused comparison – samanlikna med fredsdialogen i Caguán (1999–2002) mellom dei same partane, der partane ikkje byrja forhandlingar. Case-studiar som denne kan hjelpe oss å forstå dynamikkar bak kvifor væpna aktørar vel ei politisk løysing på ein væpna konflikt. Forhandlingsstart, som Drange analyserer, må ikkje likestillast med fredsavtale eller slutten på konflikten, men kan gje oss viktige svar på kor væpna aktørar sin motivasjon til å forhandle kjem frå, og under kva tilhøve denne motivasjonen kan bringe partane til forhandlingsbordet.
Militærmaktseminaret 2018: Ny verda – nytt NATO?
Korleis kan vi sikre eit truverdig kollektivt forsvar av Europa i desse Trump-tider? Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen opnar det 20. Militærmaktseminaret der vi inviterer til politisk og fagleg debatt.
International Cybersecurity: Orchestral Manoeuvres in the Dark
Tikk and Kerttunen inform new entrants and nonparticipating governments of the discussions and outcomes of the UN First Committee Group of Governmental Experts (GGE) and discuss prospects for the 2019/2020 GGE. They explain why the Group will not able to provide answers to practical cybersecurity issues facing the majority of states. The authors call states to critically review their reasons for and expectations towards the UN First Committee dialogue on international cybersecurity.
Predictive peacekeeping: opportunities and challenges
The time is ripe for the development of a UN early warning tool that estimates the likelihood of instability, intercommunity clashes and armed violence in areas in which UN peacekeepers operate. However, this development would require at least some initial collaboration between the UN and the scientific world. Scientists have developed advanced analytical tools to predict armed violence in recent years.1 Yet, these conflict prediction tools still cannot be utilized to their full potential because of a relatively poor quality of conflict data. It is precisely in the area of high quality conflict data that the UN has a strong comparative advantage,2 especially now that the Situational Awareness Geospatial Enterprise (SAGE) system is being implemented. SAGE is a web-based database system that allows UN military, police and civilians in UN peace operations (both UN peacekeeping operations and special political missions) to log incidents, events and activities. The development of SAGE has made it possible to leverage state of the art methodological tools to enable predictive peacekeeping. This policy brief provides background to the recent turn to using data in UN peacekeeping missions, suggestions for what an early warning tool based on SAGE data would look like, and discusses the practical and ethical challenges of such an early warning tool.
EU, Kina og handelskrigen
Dette seminaret ser nærare på EUs politikk på handel, investering og patentvern overfor Kina.
Balancing between integration and autonomy. Understanding the drivers and mechanisms of EU's foreign, security and defense policy (EUFLEX)
EUFLEX studerer både hvordan EU, medlemsstatene og assosierte stater, som Norge, balanserer mellom hensynet til å ivareta nasjonal selvbestemmelse (autonomi) på den ene siden, og lojalitet til selve E...
Militser inntar regjeringskontorene i Irak
Militslederen Muqtada al-Sadr kom seirende ut fra det nylige valget i Irak, og nå tar han trolig med seg Iran-vennlige militser inn i regjering.